Old
vines. Vieilles vignes, Alte
reben. Vinhas velhas. Attribut som du säkerligen stött på mer än
en gång på vinetiketten men har du egentligen gett det någon eftertanke, vad
gamla rankor betyder för vinet du har i glaset? Kanske ifrågasatt om det
överhuvudtaget gör någon skillnad eller om det blott är ett skickligt
marknadstrick? Dessutom, vem bestämmer när en vinranka är att betrakta som just
gammal? Dags att ta en närmare titt på ett begrepp som blivit allt mer
förekommande på vinetiketter och ställa frågan - vad betyder gamla rankor för
ett vin.
När är en vinranka egentligen gammal? Och när är den
att betrakta som ung eller tonåring? För att förstå den gamla rankan och hur
den kan inverka på slutprodukten, vinet, måste vi börja med att kika på
ynglingen. En ung ranka används sällan för produktion innan sitt femte år
eftersom den fram tills dess kan vara tämligen oregelbunden i allt från
fruktsättning, storlek på frukten och till och med varierande mognadsgrad på en
klase. Även syran kan variera betänkligt inom en klase druvor vilket gör det
vanskligt för vinmakaren att dels veta vad han har att arbeta med, dels behöva
justera med tillsatser mer än denna önskar. Alltså väntar man en
kvalitetsproducent tills vinrankan är stabil nog att ingå i produktionen.
I sin ungdom har tanken sällan nått särskilt djupt ner i jordmånen den växer i.
Sällan mer än två meter när den är dryga femåringen. Naturligtvis spelar
jordens sammansättning en avgörande roll och om du exempelvis arbetar med den
kompakta skifferjordmånen i Cima Corgo i Douro så tar det längre tid för en
rankas rotsystem att finna vägen neråt medan mer porös vulkanmark kan uppmuntra
till snabbare väg ner - om nu inte det finns allt för mycket näring högt upp
att hämta för rankan för då riskerar rötterna att leta sig dit istället. Något
som ställer krav på odlaren, att vända ytjorden ofta så att rotsystemet väljer
rätt väg.
En ung vinranka är produktiv, på alla sätt och vis. Den skjuter fler klasar,
större klasar och likaså löv- och grenverket är mer aktivt. Vill du producera
kvantitet så älskar du såklart den unga rankan och lägger mindre vikt vid att
dess generösa frukt tunnar ut slutproduktens doft- och smak. Det ekonomiska
tänket, kortsiktigt eller tålamodsutrustat - och kanske pengar på banken som möjliggör
att man kan vänta - ska aldrig underskattas och det är ofta en första indikator
på en producents ambitioner. Samtidigt kan den unga vingården arbetas aktivt
och en grön skörd där en betydande del av klasarna skärs bort för att
koncentrera näringen till de kvarvarande kan ge ett tätare vin. Yngre rankor
tenderar även till att vara mer lojala druvans karaktär i sin ungdom, dofta och
smaka mer skolboksmässigt då påverkan baserat på ett utvecklat rotsystem ännu
inte satt sig.
Vuxen ålder
Någonstans kring 25-årsstrecket, beroende på druva och växtläge, brukar
försämringen sakta starta för en ranka. Lite som för oss också då plufsmagen
biter sig mer envetet fast. Men nu är det inte tal om något förfall utan
istället handlar det om att det inte skjuts lika många klasar och rankan
startar sin resa mot att bli gammal. Det är också nu som den kanske är som mest
intressant för en odlare, när rankan passerar trettiostrecket och har ett mer
utvecklat rotsystem som dels skyddar från stress torra år men också plockar upp
mer från sitt växtläge. Och allt detta utan att tappa alltför mycket druvklasar
på rankan vilket innebär att den även ekonomiskt är i sitt esse.
När vinrankan är i perioden 15-30 så är den att anse som mogen och redo då
korrelationen mellan kvantitet och kvalitet är som allra bäst. Än bättre blir
det mellan 30 och 40 år då faktorer som motståndskraft mot olika väderfenomen,
regelbundenhet och mognad adderas men å andra sidan sjunker produktiviteten.
Därefter så sjunker skördeuttaget rejält men å andra sidan så är vinsten
kvaliteten på de få klasar som är kvar på vinrankan.
I vissa delar av världen skulle kanske en 25-årig
syrah anses ha uppnått en avsevärd ålder, producenten skulle kanske till och
med börja fundera på att addera ’gamla rankor’-begreppet till etiketten, men i
andra regioner så skulle man inte tänka tanken förrän ytterligare ett par
decennier har passerat. Och i vissa obskyra regioner så kanske det först är
intressant när det rör sig om minst 80-100 åriga rankor. Och här ligger kanske
det största problemet i termen, när den kan och bör användas utan att enbart
bli ett marknadsföringsess, för det finns sällan laglig definition som reglerar
detta. Lite samma dilemma som att kalla ett vin naturvin.
Densitet
I vissa regioner är rankorna planterade med tät densitet, ofta runt 10,000
plantor per hektar. Det finns flera fördelar med detta och inte minst på Etna
så är planteringsmetoden alberello en viktig förklaring till reducerade
mjöldaggsangrepp. Den buskliknande rankan, den äldsta beskärningstekniken inom
vinframställning, skuggar inte grannplantorna och blir dessutom mer vindutsatt.
De låga plantorna passar särskilt bra in i varmare områden, och i porös jord så
kan rotverket vandra långt ner, något som reducerar rankornas stress då de når
vattennivåer djupt i marken. Tanken är att minimera uttaget per ranka men ändå
kunna bibehålla ett önskat skördeuttag. Och få regioner har tillgång till så
många gamla rankor som Etna där de tycks ha funnit sitt rätta element. Men det
är också ett krävande val för alberello kan aldrig mekaniseras utan kräver sin
manuella arbetsinsats. Därför väljs sällan metoden vid kommersiell
vinframställning utan fokuserar mer på högkvalitativa viner. Risken är med
andra ord att de gamla rankorna med hög densitet blir färre och färre.
The Old Vine Project & Old Vine Charter
Det finns organisationer som jobbar för bevarandet av gamla rankor, The Old
Vine Project exempelvis i Sydafrika där man arbetar för bevarandet av äldre vingårdar
så att de inte rycks upp för mer produktiva ynglingar. Projektet startade mer
eller mindre som en ’One woman show’ när Rosa Kruger igångsatte det omfattande
arbetet med att kartlägga vingårdar med rankor som var minst 35 år gamla. En
del som hon fann var snudd på övergivna, andra exemplariskt skötta. Och sedan
2002 har organisationen nu identifierat över 2600 hektar med gamla rankor där
bland annat 10 vingårdar har en snittålder på över ett sekel. Eftersom många
odlare haft druvor som en del av inkomstkällan och sålt till de större spelarna
så var de äldre rankorna inte lika attraktiva i och med deras reducerade skörd.
Med registret så har man lyckats säkra att odlarna får bra betalt för sina
lågavkastande åldringar samtidigt som alla så kallade Young Guns i landet, den
nya generationen vinmakare som sällan äger land, har fått ett exceptionellt
material att jobba med. Till syvende och sist är alla vinnare, kanske inte
konsumenten om fokus enkom ligger på prislappen, men det är just det som måste
ske för att Sydafrika inte ska rycka upp de gamla rankorna.
Även i Australien så har Barossa Grape & Wine
Association sitt ’Old Vine Charter’ där man verkar för att medlemmarna ska
bevara gamlingarna och kunna dra nytta av det genom olika epitet; Old vine är minst
35 år, Survivor minst 70, Centenarian minst 100 och Ancestor är minst 125 år
gamla rankor. Att just Barossa gått i täten för att definiera gamla rankor är
logiskt då man sitter på några av världens äldsta vingårdar och det hjälper
regionen i sitt renommé att inte anses som en så kallad nya världen-region.
Bland annat finner du världens sannolikt äldsta sammanhängande grenache-vingård
här, hos Cirillo Estate vars rankor planterades 1848.
Försök att reglera i Europa
Men även i en del klassiska regioner i Europa har man försökt och Olivier
Humbrecht vid familjefirman Zind-Humbrecht berättar för Livets Goda att Alsace
röstade för en lag som fixerade termen för några år sedan. 25 år, då var det ok
att pratat om gamla stockar. Men Olivier tillägger att det är vansinnigt svårt
att kontrollera och verifiera vilket gör lagen lite uddlös och lämnar den öppen
för egna tolkningar kring begreppet och hur man beräknar gammalt i en vingård.
Olivier själv, en av vinvärldens stora auktoriteter som dessutom kan titulera
sig Master of Wine, anser personligen att en ranka uppför sig som en yngling
till omkring 15 års ålder. Fram till dess är det nämligen svårt att få den till
att uttrycka växtläget samt att kontrollera skördens storlek. Men, säger
Olivier, undantag finns ju såklart och rankor i ytterst mager jord lär prestera
tidigare än de som växer mer näringsrikt.
DEL 2
DEL 2
Är ålder enkom positivt?
Det är lätt att ryckas med när det är tal om gamla rankor men åldern i sig är ingen garant för kvalitet. Inte minst hur dessa skötts och hanterats innan spelar en avgörande roll. Och hur jorden de växer i mår. Exempelvis en 25-årig ranka i en fullskalig kemisk miljö och som dessutom såväl maskinbeskärs och maskinskördas, detta gör stor skada på trädstammen, kommer se bra mycket äldre ut än den är och dessutom lär den inte nå särskilt mycket längre än så. Rankor i sådana vingårdar omplanteras också mycket snabbare samtidigt som deras frukt inte har samma intensitet och komplexitet som en utan intensiv kemisk inblandning. En ranka som däremot lever i en hälsosam omgivning och som inte drabbats av några sjukdomar som exempelvis esca, en svampframkallad trädsjukdom som blivit allt vanligare igen de senaste åren, ja en sådan kan leva uppåt hundra år och längre till och med.
Det är lätt att ryckas med när det är tal om gamla rankor men åldern i sig är ingen garant för kvalitet. Inte minst hur dessa skötts och hanterats innan spelar en avgörande roll. Och hur jorden de växer i mår. Exempelvis en 25-årig ranka i en fullskalig kemisk miljö och som dessutom såväl maskinbeskärs och maskinskördas, detta gör stor skada på trädstammen, kommer se bra mycket äldre ut än den är och dessutom lär den inte nå särskilt mycket längre än så. Rankor i sådana vingårdar omplanteras också mycket snabbare samtidigt som deras frukt inte har samma intensitet och komplexitet som en utan intensiv kemisk inblandning. En ranka som däremot lever i en hälsosam omgivning och som inte drabbats av några sjukdomar som exempelvis esca, en svampframkallad trädsjukdom som blivit allt vanligare igen de senaste åren, ja en sådan kan leva uppåt hundra år och längre till och med.
Aktiv skötsel & potentiella hot
Gamla rankor blir inte gamla bara sådär av sig självt utan kräver sitt arbete. Inte minst beskärningen av rankan är essentiell för att ”föryngra” den och säkerställa att den mår bra samt fortsätter producera frukt. Något som Marco Cirillo vid tidigare nämnda Cirillo Estate, berättar för Livets Goda. När de kom till Light Pass-distriktet i Barossa 1969 och tog över de gamla rankorna så var de inte i bästa skick och således började hans far Vincent beskära de buskliknande rankorna i vingården, något som inte hade gjorts på bra länge. En boost för rankorna som började producera mer regelbundet. Och idag är det endast Vincent och Marco som beskärt de gamla rankorna sedan de köpte vingården. Marco Cirillo berättar att de jobbar aktivt med att säkerställa de gamla rankornas trivsel genom att bland annat plantera vintergrödor i vingården, vete och bönor framförallt. Detta för att generera organiskt material som exempelvis mull vilken har en positiv effekt på markstrukturen och ökar den mikrobiella aktiviteten. Inga kemikalier används och man sprayar enbart med ekologisk bladspray. Mest av allt, berättar Marco, så spenderar de otroligt mycket tid i vingården.
Gamla rankor blir inte gamla bara sådär av sig självt utan kräver sitt arbete. Inte minst beskärningen av rankan är essentiell för att ”föryngra” den och säkerställa att den mår bra samt fortsätter producera frukt. Något som Marco Cirillo vid tidigare nämnda Cirillo Estate, berättar för Livets Goda. När de kom till Light Pass-distriktet i Barossa 1969 och tog över de gamla rankorna så var de inte i bästa skick och således började hans far Vincent beskära de buskliknande rankorna i vingården, något som inte hade gjorts på bra länge. En boost för rankorna som började producera mer regelbundet. Och idag är det endast Vincent och Marco som beskärt de gamla rankorna sedan de köpte vingården. Marco Cirillo berättar att de jobbar aktivt med att säkerställa de gamla rankornas trivsel genom att bland annat plantera vintergrödor i vingården, vete och bönor framförallt. Detta för att generera organiskt material som exempelvis mull vilken har en positiv effekt på markstrukturen och ökar den mikrobiella aktiviteten. Inga kemikalier används och man sprayar enbart med ekologisk bladspray. Mest av allt, berättar Marco, så spenderar de otroligt mycket tid i vingården.
Samtidigt är själva beskärningstidpunkten viktig, inte
minst nu i tider när vinvärlden ser allt mer svamprelaterade sjukdomar få fäste
i rankor. Esca exempelvis, men även eutypa, cylindrocarpon och botryosphaeria
angriper lättare en ranka som är sårbar. Något den är om den exempelvis beskärs
i fuktigt och regnigt väder. Men även många vinproducenters val, att flytta
beskärningen fram lite för att minimera risken för vårfrost och således få
rankorna att vakna till liv senare, innebär en utökad risk för svampangreppen.
Och de fyra olika svamparterna angriper även hälsosamma rankor, inte minst
vissa sorter tycks särskilt utsatta såsom sauvignon blanc och cabernet
sauvignon. Det talas redan nu om ett problem i storlek med vinlusens framfart
och risken är att dessa sjukdomar reducerar mängden gamla rankor - eller ser
till att de inte ens når ansenlig ålder.
Andra variabler som riskerar att reducera potentiell
ålder kan skapas vid selection massale där sticklingar tas från de äldsta
rankorna, en metod som var den härskande förr men som idag kanske ersatts av
plantskolor allt mer. Om de rankor som får agera föräldrar till nya inte är
optimala, särskilt om det är från yngre kloner som kommit till i mer modern tid
så är en del av dessa inte särskilt långlivade. Likaså är rotstocken man
använder av betydelse och särskilt en populär som SO4 främjar knappast
ålder.
Kommer då det bästa vinet från den gamla rankan?
En slutsats man kan dra är att om en producent har äldre rankor så är det en indikation på att denne tagit väl hand om dem, att han/hon dessutom då får tillgång till ett mer djupgående rotsystem som bättre uttrycker växtläget - och såklart druvor med större smakintensitet. Om det sedan är det samma som ett bättre vin kan väl egentligen inte fastställas men fler faktorer pekar i den riktningen än tvärtom. För gamla rankor ger stabilitet, mindre fluktuation mellan bättre och sämre årgångar. Och Olivier Humbrech som tidigare nämnts, anser att termen ’gamla rankor’ på en etikett kan vara av än större intresse just vid de svaga åren då begreppet ger en hint om att vingården sannolikt inte tagit lika mycket stryk, vare sig det är en extremt varm årgång eller en blötare sådan.
En slutsats man kan dra är att om en producent har äldre rankor så är det en indikation på att denne tagit väl hand om dem, att han/hon dessutom då får tillgång till ett mer djupgående rotsystem som bättre uttrycker växtläget - och såklart druvor med större smakintensitet. Om det sedan är det samma som ett bättre vin kan väl egentligen inte fastställas men fler faktorer pekar i den riktningen än tvärtom. För gamla rankor ger stabilitet, mindre fluktuation mellan bättre och sämre årgångar. Och Olivier Humbrech som tidigare nämnts, anser att termen ’gamla rankor’ på en etikett kan vara av än större intresse just vid de svaga åren då begreppet ger en hint om att vingården sannolikt inte tagit lika mycket stryk, vare sig det är en extremt varm årgång eller en blötare sådan.
Vissa vinstilar å andra sidan blir inte per automatik
bättre för att de kommer från gamla rankor. Ett exempel på detta är starkvinet
Madeira som inte skulle dra fördel av lastgamla rankor i och med att
koncentrationen då skulle öka. För när Madeiran ska påbörja sin åldersresa i de
gamla faten som under flera år evaporerar, ja då skulle slutresultatet lätt bli
ett brutalt koncentrerat vin utan någon som helst drickglädje. Yngre rankor med
större skördeuttag är således att föredra för vissa även om det finns färre
exempel som just detta. I slutänden är det ändå värt att söka vinerna från
äldre rankor för de är överlag mer intressanta och visar bättre upp en känsla
av platsen de växt i. Om nu vinmakaren inte bestämmer sig för att totalt
ödelägga det fantastiska råmaterialet med ohemula mängder ny ek
exempelvis....
DEL 3
Efter genomgången av den åldrande rankans betydelse
för slutprodukten, vinet, så är det på sin plats med en handfull förslag på
viner som just kommer från vingårdar med betydande ålder. Nedan finner du 5
viner där rankorna uppnått ansenlig ålder och ”makes the difference”. Samtliga
är tillgängliga på Systembolaget och beställningssortimentet, vissa av
naturliga skäl i begränsade mängder. Viss reservation således för eventuellt
tomt lagersaldo.
2016 Pyritis,
Santorini Mega Cuvée,
Grekland (artikel 73474 BS, 399 kr) Pyritis hämtas från två byar, de som kanske
anses vara de främsta växtlägena för assyrtiko, Pyrgos och Megalochori. Åldern
på rankorna råder det lite osäkerhet kring men de är äldre än 120 år och bara
det är väl värt en del respekt och nyfikenhet. Ett år äldre än de övriga två
och det märks knappt för här är ungdomligheten ännu ledordet. Rökigheten är det
första som slår en, barndomens knallpulverpistol, för att sedan finna
myntakvistar, svala gula frukter, citrusskal och salt havsvind. Stort djup i
näsan men trots rikedomen är det finessen främst. De gamla rankorna gör sig
också tillkänna i smaken som är intensivt tät men med en syra som letar sig
långt bak i gommen. Det maritima är närvarande, stenfrukterna likaså och så
bjuds det grapefruktig knivskarp skärpa, lite delikat jästiga toner från tiden
på sin jästfällning, örtstjälkar och så dyker en diskret blommighet fram.
Fenomenalt vin. Mer läsning om producenten >>> HÄR. 94/100 LGP
2015 Leeu
Passant, Western Cape, Sydafrika (artikel 90378,
699 kr)
Leeu Passant. En blend från Chris Mullineux där tre ungefär lika delar cabernet sauvignon, cabernet franc och cinsault samsas. Chris har mixat olika vingårdslägen där cabernet-materialet kommer från Helderberg, franc från högre altitud, sauvignon från bushvines. Och cinsault-druvorna kommer från de två äldsta av sorten i landet – åtminstone registrerade – där den ena närmar sig 120 år och plätten i Franschhoek är 90 plus. Vinet då? Jo tack, det är inte bara imponerande, det är så in i bängen gott och finessrikt dessutom. Snyggt hanterade fat (500 liters), mörka bärnyanser, snygg mogen grönska från cab franc, svarta vinbär, tobak och ceder från cab sauvignon och allt knyts samman i en komplext blommig bouquet. I gommen en klassisk struktur som för tankarna mot Bordeaux men med en svalhet som Sydafrika är mästare på. Syran går som en röd tråd genom vinet, skänker precision och ryggrad, bär upp frukten och berättar för oss att här finns kapacitet för lång lagring – om man kan hålla fingrarna i styr. 699 kronor kostar vinet i sin debutårgång 2015 och det kan ta en battle mot många stora. 94/100 LGP
Leeu Passant. En blend från Chris Mullineux där tre ungefär lika delar cabernet sauvignon, cabernet franc och cinsault samsas. Chris har mixat olika vingårdslägen där cabernet-materialet kommer från Helderberg, franc från högre altitud, sauvignon från bushvines. Och cinsault-druvorna kommer från de två äldsta av sorten i landet – åtminstone registrerade – där den ena närmar sig 120 år och plätten i Franschhoek är 90 plus. Vinet då? Jo tack, det är inte bara imponerande, det är så in i bängen gott och finessrikt dessutom. Snyggt hanterade fat (500 liters), mörka bärnyanser, snygg mogen grönska från cab franc, svarta vinbär, tobak och ceder från cab sauvignon och allt knyts samman i en komplext blommig bouquet. I gommen en klassisk struktur som för tankarna mot Bordeaux men med en svalhet som Sydafrika är mästare på. Syran går som en röd tråd genom vinet, skänker precision och ryggrad, bär upp frukten och berättar för oss att här finns kapacitet för lång lagring – om man kan hålla fingrarna i styr. 699 kronor kostar vinet i sin debutårgång 2015 och det kan ta en battle mot många stora. 94/100 LGP
António Mendes egendom Quinta do Javali i Douro, en bit efter själva hjärtat i
Cima Corgo och samhället Pinhão, har tillgång till en hel del gamla rankor och
deras betydelse i en väldigt varm årgång visar sig i detta vin som inte
drabbats av värmestress på samma sätt tack vare det djupgående rotsystemet.
Ännu något fatdominant men det integreras med ålder och lär släppa fram
violblommigheten mer, örtbuketten, den osande stenkrosskänslan och frukten som
drar mer mot körsbär och plommon. I gommen ett läckert strukturerat vin med
generös bärfrukt, täta tanniner, djup och harmoni. Ungt men tillgängligt redan
idag även om det blir än bättre om några år. Det andas finess och när väl faten
fått sätta sig så blir det här än mer komplext. Tjusningen med Douro här, de
gamla rankorna, som verkligen ger ett unikt vin. Mer läsning om producenten
>>> HÄR. 93/100 LGP
2016
Châteauneuf-du-Pape Blanc, Pierre Usseglio, Frankrike (artikel 71515 BS, 299 kr) Få vet ens om
det, att det produceras vitt i det världskända vindistriktet, än mer att de är
riktigt spännande och dessutom kan lagras. Vit Châteauneuf från Pierre
Usseglio, visar detta med bravur där härligt solvarm men likväl frisk gul frukt
- tänk persika, papaya, aprikos - möter citrus, rökig mineralitet, kryddhylla
och ett stänk rostade fatnyanser. Även smaken är sådär inbjudande och
omfamnande som bra Châteauneuf-du-Pape gärna är, även bland de vita, och här
dyker det upp lite tropiska toner, modellera, diskreta fat, citrusfrukter i
form av limeskal och mandarin och allt är snyggt svarvat med uppbackande syra
och generös frukt. Urläckert redan idag men om du vill så vet du att man kan
spara en bra årgång av vit Usseglio länge. Druvorna? Uppåt 65 års ålder och en
mix av clairette, bourbolenc och grenache blanc. 93/100 LGP
2016 Vacqueyras
Vieilles Vignes, Domaine Saint-Roch, Rhône, Frankrike (artikel 2329, 149 kr) Mer
Frankrike och ett vin som levererar gott om täthet och kraft för en ytterst
modest slant. De äldsta rankorna till Saint-Roch Vacqueyras är uppåt 120 år och
grenache dominerar, uppbackad av en tredjedel syrah. Här får du gott om
välkända igenkänningsmarkörer i form av viol, pepprighet och lagerblad men
också imponerande fräschör. Snyggt, rent och generöst fruktig med dominerande
inslag av björnbär, mörka körsbär. I bakgrunden ett stänk fuktig tobak,
kryddhylla och lakritsrot. Silkiga tanniner, struktur och fin syra gör denna
god idag men några år i källaren ger ett större vin. Mycket södra Frankrike i
denna och det tackar vi de gamla rankorna för. 90/100 LGP
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.