En Öl- och Whiskymässa 2022

Välkommen 
till Chastel Beverage och vår monter A02:36 där vi med nöje visar upp och låter er provsmaka på en klassisk dryck producerad av ett relativt ungt bryggeri i Pajottenland. 
     



Vi lanserar 4 blandlådor på Systembolagets beställningssortiment from 30 mars 2022:
Lambiek Fabriek Blandlåda Kriek & Geuze, SB artikelnr: 56103  𝒊
Lambiek Fabriek Blandlåda Fruktlambic, SB artikelnr: 𝒊
Lambiek Fabriek Blandlåda Geuze, SB artikelnr: 56044  𝒊
Lambiek Fabriek Blandlåda Fruktlambic & Geuze, SB artikelnr: 𝒊

Kort sammanfattning Lambic och Lambiek Fabriek

Lambiek Fabriek. Lambiek Fabriek, startade kommersiellt 2016 av Jo Panneels (blandare), Jozef Van Bosstraeten (bryggare & blandare) och Jo Van Aert (bryggare) i Ruisbroek men startade blanda lambic redan 8 år tidigare.

Ursprung och historia. Lambic kommer från Pajottenland, ett litet område sydväst om Bryssel, Belgien. Länge trodde man att spontanjäst öl endast kunde göras här men idag finns många goda exempel från framförallt USA. Sverige fick sitt första spontanjästa öl av lambic-stil med 100% Natural av Stockholm Brewing. Stilen var i princip utdöd och bryggerierna stängde men har fått ett uppsving de senaste 10-15 åren. Senaste åren har det startat upp bryggerier igen och idag finns 16 kommersiella aktörer i Pajottenland som brygger och/eller blandar lambic.

Spontanjäst. Lambic jäser helt spontant till skillnad från den underjästa (lager) och överjästa (ale, ipa, stout) ölen där man tillsätter jäst. Spontanjäsning sker genom att ölet utsätts för omgivningens mikroflora (omgivande luft, bryggeribyggnad och fat). Spontanjäsningen gör ölen syrlig och mycket komplex. Över 100 olika bakterie- och jästsorter har identifierats i lambic där Brettanomyces är den mest tongivande.

Ingredienser. Traditionellt och reglerat av olika regler i Belgien används förutom kornmalt minst 30 % omältat vete (vete som ej groddats och rostats). Man använder också nästan uteslutande gammal humle (minst 1 år), detta för att gammal humle reglerar tillväxten av bakterier utan att bidra lika mycket till bitterhet och smak som ny humle.

Lagring. Lambicen lagras i träfat i varierande storlek. Oftast begagnade fat från vinindustrin. Lagringstiden är traditionellt 1 år upp till 3-4-5 år. Lagringen förändrar ölet då det står i kontakt med syre och fatet samt att den komplexa bakteriekulturen får tid att interagera med ölet.

Stilar. Ölet som bryggs kallas lambic. Lambicen lagras sen på träfat minst 1 år. Blandas lambic från olika årgångar kallas det Geuze. Ibland skrivs Oude Geuze ut på flaskan, det är av EU skyddat namn och kommer med en del regler, tex att slutprodukten måste innehålla 1-, 2- och minst 3-årig lambic. Ofta blandas frukt in i ölet, traditionellt körsbär. Då kallas ölet Kriek. Namnet Oude Kriek har samma status som Oude Geuze. Andra frukter förekommer också, bla hallon (Framboise), vindruvor, svart vinbär etc. En kuriositet är ölet Blåbaer som görs specifikt åt Himmeriget i Köpenhamn av Cantillon.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar